<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<!DOCTYPE article PUBLIC "-//NLM//DTD JATS (Z39.96) Journal Publishing DTD v1.3 20210610//EN" "JATS-journalpublishing1-3.dtd">
<article article-type="research-article" dtd-version="1.3" xmlns:mml="http://www.w3.org/1998/Math/MathML" xmlns:xlink="http://www.w3.org/1999/xlink" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xml:lang="ru"><front><journal-meta><journal-id journal-id-type="publisher-id">history</journal-id><journal-title-group><journal-title xml:lang="ru">ВЕСТНИК РГГУ. Серия «Литературоведение. Языкознание. Культурология»</journal-title><trans-title-group xml:lang="en"><trans-title>RSUH/RGGU Bulletin: “Literary Teory. Linguistics. Cultural Studies”, Series</trans-title></trans-title-group></journal-title-group><issn pub-type="ppub">2073-6355</issn><publisher><publisher-name>RSUH</publisher-name></publisher></journal-meta><article-meta><article-id pub-id-type="doi">10.28995/2686-7249-2021-1-42-57</article-id><article-id custom-type="elpub" pub-id-type="custom">history-927</article-id><article-categories><subj-group subj-group-type="heading"><subject>Research Article</subject></subj-group><subj-group subj-group-type="section-heading" xml:lang="ru"><subject>ИСКУССТВО ПОВЕСТВОВАНИЯ В ЛИТЕРАТУРЕ СРЕДНИХ ВЕКОВ И ВОЗРОЖДЕНИЯ. Исландские саги</subject></subj-group><subj-group subj-group-type="section-heading" xml:lang="en"><subject>NARRATIVE ART IN THE MIDDLE AGES AND THE RENAISSANCE. The Sagas of Icelanders</subject></subj-group></article-categories><title-group><article-title>Автор и его текст (на материале древнеисландской «Саги о Кнютлингах»)</article-title><trans-title-group xml:lang="en"><trans-title>The Author and his Text (based on the Old Icelandic Knytlinga saga)</trans-title></trans-title-group></title-group><contrib-group><contrib contrib-type="author" corresp="yes"><name-alternatives><name name-style="eastern" xml:lang="ru"><surname>Джаксон</surname><given-names>Т. Н.</given-names></name><name name-style="western" xml:lang="en"><surname>Jackson</surname><given-names>T. N.</given-names></name></name-alternatives><bio xml:lang="ru"><p>Джаксон Татьяна Н. - доктор исторических наук.119334, Москва, Ленинский пр., д. 32а.</p></bio><bio xml:lang="en"><p>Tatjana N. Jackson - Dr. of Sci. (History), Russian Academy of Sciences Institute of World History.bld. 32a, Leninskii Avenue, Moscow, 119334.</p></bio><email xlink:type="simple">Tatjana.Jackson@gmail.com</email><xref ref-type="aff" rid="aff-1"/></contrib></contrib-group><aff-alternatives id="aff-1"><aff xml:lang="ru"><institution>Институт всеобщей истории РАН</institution><country>Россия</country></aff><aff xml:lang="en"><institution>Russian Academy of Sciences Institute of World History</institution><country>Russian Federation</country></aff></aff-alternatives><pub-date pub-type="collection"><year>2021</year></pub-date><pub-date pub-type="epub"><day>25</day><month>02</month><year>2021</year></pub-date><volume>0</volume><issue>1</issue><fpage>42</fpage><lpage>57</lpage><permissions><copyright-statement>Copyright &amp;#x00A9; Джаксон Т.Н., 2021</copyright-statement><copyright-year>2021</copyright-year><copyright-holder xml:lang="ru">Джаксон Т.Н.</copyright-holder><copyright-holder xml:lang="en">Jackson T.N.</copyright-holder><license xml:lang="ru" license-type="creative-commons-attribution" xlink:href="https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/" xlink:type="simple"><license-p>Данная работа распространяется под лицензией Creative Commons Attribution 4.0.</license-p></license><license xml:lang="en" license-type="creative-commons-attribution" xlink:href="https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/" xlink:type="simple"><license-p>This work is licensed under a Creative Commons Attribution 4.0 License.</license-p></license></permissions><self-uri xlink:href="https://history.rsuh.ru/jour/article/view/927">https://history.rsuh.ru/jour/article/view/927</self-uri><abstract><p>Материалом для статьи послужила написанная в середине XIII в. древнеисландская «Сага о Кнютлингах», перевод которой я в настоящий момент готовлю к публикации. «Исландская литература этой эпохи стоит на грани народного творчества и индивидуального авторства» [Гуревич 1972, с. 6]. Специфика жанра саги такова, что сага производит впечатление предельно объективного повествования: ее автор не говорит о том, чего не видел он сам или известные ему очевидцы, не описывает чувств и чаяний своих героев, не вторгается в текст своими комментариями и эмоциями. Однако объективность саг и отсутствие в них авторского участия - это вполне сознательный прием. Автор, со своего места во времени и пространстве, присутствует в саге объяснениями, ссылками, суждениями. Углубленная работа с текстом саги позволила выявить все без исключения случаи авторского проникновения в повествование, которые подразделяются на: 1) ссылки на источники; 2) авторские ремарки, суждения, оценки, комментарии событий и реалий прошлого; 3) авторские композиционные приемы. Автор «Саги о Кнютлингах» (вероятно, им был исландец Олав Тордарсон по прозвищу Белый Скальд), вне всякого сомнения, творчески активен и сознательно выстраивает свой нарратив.</p></abstract><trans-abstract xml:lang="en"><p>The paper is based on the Old Icelandic Knýtlinga saga written in the middle of the 13th century, the translation of which I am currently preparing for publication. “Icelandic literature of this age stands on the boundaries of folk art and individual authorship” [Gurevich 1972, p. 6]. The specific feature of the saga genre is that the saga gives the impression of an extremely objective narrative: its author does not tell anything about what he himself, or eyewitnesses, had not seen, does not describe the feelings and aspirations of his heroes, does not invade the text with his own comments and emotions. However, the objectivity of the sagas and the lack of writer intrusion into them are deliberate literary devices. The author, from his position in time and space, is present in this saga with his explanations, references to sources, and judgments. An indepth study of the saga text made it possible to identify all cases of the author's penetration into the narrative, which are divided into: 1) references to sources; 2) the author's remarks, assessments, comments on events and realities of the past; 3) compositional techniques. The author of Knýtlinga saga (probably the Icelander Olafr Pordarson, nicknamed the White Skald) is, without doubt, creatively active and organizes his narrative quite consciously.</p></trans-abstract><kwd-group xml:lang="ru"><kwd>«Сага о Кнютлингах»</kwd><kwd>авторское проникновение в текст саги</kwd><kwd>«объективность» саг</kwd></kwd-group><kwd-group xml:lang="en"><kwd>Knytlinga saga</kwd><kwd>writer intrusion</kwd><kwd>saga “objectivity”</kwd></kwd-group></article-meta></front><back><ref-list><title>References</title><ref id="cit1"><label>1</label><citation-alternatives><mixed-citation xml:lang="ru">Гуревич 1972 - Гуревич А.Я. История и сага. М.: Наука, 1972. 202 с.</mixed-citation><mixed-citation xml:lang="en">Albeck 1946 - Albeck G. Knytlinga. Sagaerne om Danmarks Konger. Kjobenhavn: Nyt nordisk Forlag, 1946.</mixed-citation></citation-alternatives></ref><ref id="cit2"><label>2</label><citation-alternatives><mixed-citation xml:lang="ru">Гуревич, Матюшина 1999 - Гуревич Е.А., Матюшина И.Г. Поэзия скальдов. М.: РГГУ, 1999. 752 c.</mixed-citation><mixed-citation xml:lang="en">Axelson 1959 - Axelson S. Om Knytlingasagas datering samt dens författare // (Norsk) Historisk Tidsskrift. 1959. B. 39. P. 141-144.</mixed-citation></citation-alternatives></ref><ref id="cit3"><label>3</label><citation-alternatives><mixed-citation xml:lang="ru">Джаксон 1983 - Джаксон Т.Н. О творческой активности автора «Хеймскринглы» (Проблема авторского присутствия в повествовании) // Древнейшие государства на территории СССР: Материалы и исследования. 1981 год. М.: Наука, 1983. С. 147-174.</mixed-citation><mixed-citation xml:lang="en">Bjarni Guðnason 1976 - Bjarni Gudnason. Aldur og uppruni Knúts sögu Helga // Minjar og menntir. Afmælisrit helguð Kristjáni Eldjárn. Reykjavík: Háskóla Íslands, 1976. Bls. 55-77.</mixed-citation></citation-alternatives></ref><ref id="cit4"><label>4</label><citation-alternatives><mixed-citation xml:lang="ru">Успенский 2003 - Успенский Ф.Б. Манифестация авторства в «Книге об исландцах» священника Ари Торгильссона // Восточная Европа в древности и средневековье: XV Чтения памяти В.Т. Пашуто. М.: ИВИ РАН, 2003. С. 254-258.</mixed-citation><mixed-citation xml:lang="en">Bjarni Guðnason 1981 - Bjarni Guðnason. The Icelandic sources of Saxo Grammaticus // Saxo Grammaticus. A medieval author between Norse and Latin culture / K. Friis-Jensen. Copenhagen: Museum Tusculanum Press, 1981. P. 79-93.</mixed-citation></citation-alternatives></ref><ref id="cit5"><label>5</label><citation-alternatives><mixed-citation xml:lang="ru">Albeck 1946 - Albeck G. Knytlinga. Sagaerne om Danmarks Konger. Kjobenhavn: Nyt nordisk Forlag, 1946.</mixed-citation><mixed-citation xml:lang="en">Bjarni Guðnason 1982 - Bjarni Guðnason. Formali // Danakonunga sǫgur / Bjarni Guðnason (Íslenzk fornrit. B. XXXV). Reykjavík: Hið íslenzka fornritafélag, 1982. Bls. V-CXCIV.</mixed-citation></citation-alternatives></ref><ref id="cit6"><label>6</label><citation-alternatives><mixed-citation xml:lang="ru">Axelson 1959 - Axelson S. Om Knytlingasagas datering samt dens författare // (Norsk) Historisk Tidsskrift. 1959. B. 39. P. 141-144.</mixed-citation><mixed-citation xml:lang="en">Ellehøj 1965 - Ellehøj S. Studier over den aldste norrone historieskrivning (Bibliotheca Arnamagnaana XXVI), København: Munksgaard, 1965.</mixed-citation></citation-alternatives></ref><ref id="cit7"><label>7</label><citation-alternatives><mixed-citation xml:lang="ru">Bjarni Guðnason 1976 - Bjarni Gudnason. Aldur og uppruni Knúts sögu Helga // Minjar og menntir. Afmælisrit helguð Kristjáni Eldjárn. Reykjavík: Háskóla Íslands, 1976. Bls. 55-77.</mixed-citation><mixed-citation xml:lang="en">Ellehøj 1966 - Ellehøj S. Omkring Knýtlingas kilder // Middelalder studier tilegnede Aksel E. Christensen på tresårsdagen 11. September 1966 / T.E. Christiansen et al. København: Munksgaard, 1966. P. 39-56.</mixed-citation></citation-alternatives></ref><ref id="cit8"><label>8</label><citation-alternatives><mixed-citation xml:lang="ru">Bjarni Guðnason 1981 - Bjarni Guðnason. The Icelandic sources of Saxo Grammaticus // Saxo Grammaticus. A medieval author between Norse and Latin culture / K. Friis-Jensen. Copenhagen: Museum Tusculanum Press, 1981. P. 79-93.</mixed-citation><mixed-citation xml:lang="en">Finnur Jónsson 1900 - Finnur Jónsson. Knytlingasaga, dens Kilder og historiske Værd // Det Kongelige Danske Videnskabernes Selskabs Skrifter. 6 Rk. Hist. Phil. Afd. 6, nr. 1. København, 1900. P. 1-41.</mixed-citation></citation-alternatives></ref><ref id="cit9"><label>9</label><citation-alternatives><mixed-citation xml:lang="ru">Bjarni Guðnason 1982 - Bjarni Guðnason. Formali // Danakonunga sǫgur / Bjarni Guðnason (Íslenzk fornrit. B. XXXV). Reykjavík: Hið íslenzka fornritafélag, 1982. Bls. V-CXCIV.</mixed-citation><mixed-citation xml:lang="en">Gurevich, A.Ya. (1972), Istoriya i saga [History and saga], Nauka, Moscow, Russia.</mixed-citation></citation-alternatives></ref><ref id="cit10"><label>10</label><citation-alternatives><mixed-citation xml:lang="ru">Ellehøj 1965 - Ellehøj S. Studier over den aldste norrone historieskrivning (Bibliotheca Arnamagnaana XXVI), København: Munksgaard, 1965.</mixed-citation><mixed-citation xml:lang="en">Gurevich, E.A. and Matyushina, I.G. (1999), Poeziya skal'dov [Skaldic poetry], RGGU, Moscow, Russia.</mixed-citation></citation-alternatives></ref><ref id="cit11"><label>11</label><citation-alternatives><mixed-citation xml:lang="ru">Ellehøj 1966 - Ellehøj S. Omkring Knýtlingas kilder // Middelalder studier tilegnede Aksel E. Christensen på tresårsdagen 11. September 1966 / T.E. Christiansen et al. København: Munksgaard, 1966. P. 39-56.</mixed-citation><mixed-citation xml:lang="en">Haki Antonsson 2018 - Haki Antonsson. King Knútr the Great in the Early Scandinavian Histories // Scandinavica. 2018. Vol. 57. P. 39-66.</mixed-citation></citation-alternatives></ref><ref id="cit12"><label>12</label><citation-alternatives><mixed-citation xml:lang="ru">Finnur Jónsson 1900 - Finnur Jónsson. Knytlingasaga, dens Kilder og historiske Værd // Det Kongelige Danske Videnskabernes Selskabs Skrifter. 6 Rk. Hist. Phil. Afd. 6, nr. 1. København, 1900. P. 1-41.</mixed-citation><mixed-citation xml:lang="en">Hallberg 1963 - Hallberg P Óláfr Þórðarson hvítaskáld, Knýtlinga saga och Laxdæla saga. Ett försök till språklig författarbestämning (Studia Islandica 22). Reykjavík: Háskóla Íslands, 1963.</mixed-citation></citation-alternatives></ref><ref id="cit13"><label>13</label><citation-alternatives><mixed-citation xml:lang="ru">Haki Antonsson 2018 - Haki Antonsson. King Knútr the Great in the Early Scandinavian Histories // Scandinavica. 2018. Vol. 57. P. 39-66.</mixed-citation><mixed-citation xml:lang="en">Hallberg 1965 - Hallberg P Óláfr Þórðarson hvítaskáld, Knýtlinga saga och Laxdæla saga. En motkritik // Arkiv för nordisk filologi. 1965. B. 80. P. 123–156.</mixed-citation></citation-alternatives></ref><ref id="cit14"><label>14</label><citation-alternatives><mixed-citation xml:lang="ru">Hallberg 1963 - Hallberg P Óláfr Þórðarson hvítaskáld, Knýtlinga saga och Laxdæla saga. Ett försök till språklig författarbestämning (Studia Islandica 22). Reykjavík: Háskóla Íslands, 1963.</mixed-citation><mixed-citation xml:lang="en">Hallberg 1968 - Hallberg P. Stilsignalement och författarskap i norrön sagalitteratur. Synpunkter och exempel. Göteborg: Almqvist and Wiksell, 1968.</mixed-citation></citation-alternatives></ref><ref id="cit15"><label>15</label><citation-alternatives><mixed-citation xml:lang="ru">Hallberg 1965 - Hallberg P Óláfr Þórðarson hvítaskáld, Knýtlinga saga och Laxdæla saga. En motkritik // Arkiv för nordisk filologi. 1965. B. 80. P. 123–156.</mixed-citation><mixed-citation xml:lang="en">Heller 1965 - Heller R. Laxdœla saga und Knytlinga saga. Studien über die Beziehungen zwischen den beiden Sagas // Arkiv för nordisk filologi. 1965. B. 80. P. 95-122.</mixed-citation></citation-alternatives></ref><ref id="cit16"><label>16</label><citation-alternatives><mixed-citation xml:lang="ru">Hallberg 1968 - Hallberg P. Stilsignalement och författarskap i norrön sagalitteratur. Synpunkter och exempel. Göteborg: Almqvist and Wiksell, 1968.</mixed-citation><mixed-citation xml:lang="en">Heller 1967 - Heller R. Knytlinga saga: Bemerkungen zur Entstehungsgeschichte des Werkes // Arkiv för nordisk filologi. 1967. B. 82. P. 155-174.</mixed-citation></citation-alternatives></ref><ref id="cit17"><label>17</label><citation-alternatives><mixed-citation xml:lang="ru">Heller 1965 - Heller R. Laxdœla saga und Knytlinga saga. Studien über die Beziehungen zwischen den beiden Sagas // Arkiv för nordisk filologi. 1965. B. 80. P. 95-122.</mixed-citation><mixed-citation xml:lang="en">Jackson, T.N. (1983), “On the creative activity of the author of Heimskringla (The problem of the author's presence in the narrative)”, Drevneishie gosudarstva na territorii SSSR. Materialy i issledovaniya. 1981 god, Nauka, Moscow, Russia, pp. 147-174.</mixed-citation></citation-alternatives></ref><ref id="cit18"><label>18</label><citation-alternatives><mixed-citation xml:lang="ru">Heller 1967 - Heller R. Knytlinga saga: Bemerkungen zur Entstehungsgeschichte des Werkes // Arkiv för nordisk filologi. 1967. B. 82. P. 155-174.</mixed-citation><mixed-citation xml:lang="en">Ólafur Halldórsson 2000 – Ólafur Halldórsson. Danish kings and the Jomsvikings in the Greatest saga of Óláfr Tryggvason. L.: University College London, 2000. 105 p.</mixed-citation></citation-alternatives></ref><ref id="cit19"><label>19</label><citation-alternatives><mixed-citation xml:lang="ru">Ólafur Halldórsson 2000 – Ólafur Halldórsson. Danish kings and the Jomsvikings in the Greatest saga of Óláfr Tryggvason. L.: University College London, 2000. 105 p.</mixed-citation><mixed-citation xml:lang="en">Petrulevich 2016 - Petrulevich A. En undersökning av vendiska ortnamn och ortnamnsvarianter i Knýtlinga saga. Uppsala: Uppsala Universitet, 2016. 318 p.</mixed-citation></citation-alternatives></ref><ref id="cit20"><label>20</label><citation-alternatives><mixed-citation xml:lang="ru">Petrulevich 2016 - Petrulevich A. En undersökning av vendiska ortnamn och ortnamnsvarianter i Knýtlinga saga. Uppsala: Uppsala Universitet, 2016. 318 p.</mixed-citation><mixed-citation xml:lang="en">Phelpstead 2005 - Phelpstead C. Converting to Europe: Christian Themes in Knýtlinga saga // Viking and Medieval Scandinavia. 2005. Vol. 1. P. 163-177.</mixed-citation></citation-alternatives></ref><ref id="cit21"><label>21</label><citation-alternatives><mixed-citation xml:lang="ru">Phelpstead 2005 - Phelpstead C. Converting to Europe: Christian Themes in Knýtlinga saga // Viking and Medieval Scandinavia. 2005. Vol. 1. P. 163-177.</mixed-citation><mixed-citation xml:lang="en">Sigurður Nordal 1953 - Sigurður Nordal. Sagalitteraturen // Litteraturhistorie. B: Norge og Island. (Nordisk kultur VIII B). Stockholm, Oslo, København: Almqvist and Wiksell, 1953. P. 180-273.</mixed-citation></citation-alternatives></ref><ref id="cit22"><label>22</label><citation-alternatives><mixed-citation xml:lang="ru">Sigurður Nordal 1953 - Sigurður Nordal. Sagalitteraturen // Litteraturhistorie. B: Norge og Island. (Nordisk kultur VIII B). Stockholm, Oslo, København: Almqvist and Wiksell, 1953. P. 180-273.</mixed-citation><mixed-citation xml:lang="en">Storm 1873 - Storm G. Snorre Sturlassons Historieskrivning: En kritisk Undersögelse. Kjöbenhavn: Bianco Lunos Bogtrykkeri, 1873.</mixed-citation></citation-alternatives></ref><ref id="cit23"><label>23</label><citation-alternatives><mixed-citation xml:lang="ru">Storm 1873 - Storm G. Snorre Sturlassons Historieskrivning: En kritisk Undersögelse. Kjöbenhavn: Bianco Lunos Bogtrykkeri, 1873.</mixed-citation><mixed-citation xml:lang="en">Uspenskii, F.B. (2003), “A manifestation of authorship in the ^slendinga bok by Priest Ari Thorgilsson”, Vostochnaya Yevropa v drevnosti i srednevekov'ye. XV Chteniya pamyati V.T. Pashuto, IVI RAN, Moscow, Russia, 2003, pp. 254-258.</mixed-citation></citation-alternatives></ref><ref id="cit24"><label>24</label><citation-alternatives><mixed-citation xml:lang="ru">Zernak 2000 - Zernak Ju. Knýtlinga saga // Reallexikon der germanischen Alter-tumskunde. Berlin; New York: De Gruyter, 2000. Bd. 17. P. 68-70.</mixed-citation><mixed-citation xml:lang="en">Zernak 2000 - Zernak Ju. Knýtlinga saga // Reallexikon der germanischen Alter-tumskunde. Berlin; New York: De Gruyter, 2000. Bd. 17. P. 68-70.</mixed-citation></citation-alternatives></ref></ref-list><fn-group><fn fn-type="conflict"><p>The authors declare that there are no conflicts of interest present.</p></fn></fn-group></back></article>
